Kalevala och det europeiska kulturarvsmärket

Kalevala och det europeiska kulturarvsmärket EHL

Kalevala fick på våren 2024 det europeiska kulturarvsmärket (EHL) beviljat av Europeiska kommissionen. Kulturarvsmärket har från och med 2013 delats ut till sådana objekt som finns på Europeiska unionens område och som innehar en nyckelposition då det gäller Europas historia, kultur och integration.

Kalevala (1849, SKS) är ett skönlitterärt verk skrivet av Elias Lönnrot utifrån karelska och finska folkdikter. Det är ett av få immateriella kulturarvsobjekt som har fått det europeiska kulturarvsmärket. Kalevala fick kulturarvsmärket uttryckligen på grund av att det är ett epos som lever i tiden.

Kalevala representerar ett kulturarv som ständigt förändras i tiden och som är öppet för många olika tolkningar. Kalevala har ända sedan det utgavs verkat som en inspiratör för vetenskap, konst och kultur, och man har även hänvisat till Kalevala i många debatter och diskussioner om finländskhet. Kalevala väcker intresse över kulturgränserna och fungerar som inspirationskälla såväl för metallmusiken och fantasilitteraturen som för hantverkstraditionen och tatueringskonsten. Eposet har översatts till över 60 språk.

”Kalevala är ett av 1800-talets mest inflytelserika epos, som grundar sig på karelska och finska muntliga traditioner. Förutom att Kalevala är en viktig del av det karelska och finska kulturarvet är verket också ett bevis på de europeiska kulturernas och identiteternas växelverkan och mångsidighet.”

– Europeiska kommissionen

Möjlighet att bekanta sig med eposets olika aspekter på fyra olika platser

I det till Kalevala beviljade europeiska kulturarvsmärket nämns fyra objekt, där man kan bekanta sig med Kalevalas olika sidor.

Huvudsaklig plats:

Andra platser:

Kulturmärket är också kopplat till ett omfattande samarbetsnätverk med aktörer specialiserade på Kalevala och det karelska och finska kulturarvet. Nätverket samordnas av Kalevalasällskapet.