Var kan vi se Kalevalas inverkan?

När Kalevala hade publicerats började författare genast ivrigt tolka eposet. Till exempel skrev Fredrik Cygnaeus, inspirerad av berättelsen om Kullervo i Kalevala verket, Det tragiska elementet i Kalevala (1852–1853) och Aleksis Kivi skrev skådespelet Kullervo (1864). Under årtiondenas gång har finska författare, som till exempel Eino Leino, Aino Kallas och Paavo Haavikko författat verk som refererar till Kalevala och poeter har tillämpat kalevalametern som även kallas finsk runometer. Av dagens författare är Johanna Sinisalos Sankarit (2003), Juha Ruusuvuoris Lemminkäisen laulu (1999) och Seija Viléns Pohjan akka (2021) modifieringar av Kalevala. Även poeter, som till exempel Vilja-Tuulia Huotarinen och Johanna Venho, använder sig i sina dikter av Kalevala och den värld som beskrivs i folkdiktningen. Flera verk som riktar sig till unga, som till exempel Timo Parvelas romaner, har tagit intryck av Kalevala, likaså ett flertal tecknade serier. En stor del av barnen som bor i Finland lär känna Kalevala via Mauri Kunnas Hundarnas Kalevala (1989).

Kalevala är särskilt känd från Akseli Gallen-Kallelas karakteristiska målningar. Det är svårt att föreställa sig personerna i Kalevala utan Gallen-Kallelas målningar. Gallen-Kallela arbetade under den så kallade karelianismens glansdagar i sekelskiftet kring 1800- och 1900-talet. Intresset för Karelen som Kalevalas tillkomstplats gjorde att många konstnärer och andra resenärer företog resor i Lönnrots fotspår. Gallen-Kallelas inverkan har gjort att andra bildkonstnärer som skapat Kalevalainspirerad konst kommit i skymundan, som till exempel Joseph Alanen, som dog som ung. Bildkonsten som refererar till Kalevala har vanligen skapats av manliga konstnärer (Pekka Halonen, Albert Edelfelt). Vissa kvinnliga konstnärer har Kalevala ändå inspirerat till nya tolkningar. Sirpa Alalääkkölä färdigställde 1988 ett verk som är en kommentar till Gallen-Kallelas Aino-triptyk. I verket är Ainos kropp täckt av vassa nitar. Även verket Minä ja merenneito (1996) av Riikka Puronen handlar om sången om Aino.

Kalevalas inverkan på musiken började synas genast då eposet hade publicerats 1835. Den kändaste kompositören som komponerat musik som bottnar i Kalevala är Jean Sibelius. Andra kända kompositörer som har inspirerats av Kalevala är Uuno Klami, Aulis Sallinen, Einojuhani Rautavaara och Kaija Saariaho. Även inom populärmusiken har man använt sig av Kalevala: till exempel Amorphis, CMX, Ismo Alanko och Tuomari Nurmio har gjort musik som präglats av Kalevala. Inom folkmusiken har man funnit inspiration, inte bara från Kalevala, utan också från Kanteletar och i större skala från folktraditionen. Av nutida folkmusiker använder till exempel Vilma Jää och kantelekonstnären Ida Elina Kalevala och folkdiktning i sin musik.

Kalevala har gett idéer även till filmer och tv-serier. 1959 hade filmen Sampo premiär. Filmen var en finsk-sovjetisk produktion. 1982 visades dramafilmen Rauta-aika (Järnåldern) som var en film i fyra delar skriven av Paavo Haavikko. Jadesoturi (Jadekrigaren) är ett finsk-kinesiskt samarbete och en berättelse om en forntida kinesisk krigare, som är son till Sampos smed. Jari Halonen regisserade filmen Kalevala – Uusi aika (De nya tiden) som kom ut 2013 och den visades också som tredelad tv-serie (2015). Antti J. Jokinen regisserar Kalevala; Kullervon tarina (Berättelsen om Kullervo) som kommer ut 2026 och ger en tolkning av berättelsen om Kullervo.

Hantverksintresset som blommade upp på 2000-talet har också influerats av Kalevala och folktraditionen. Jenna Kostets bok Neulottu Kalevala (2022) har ansetts uppfylla behovet hos de hantverkare som saknade Kalevala-inspiration: de fick nu sin egen Kalevala. En annan synlig form av hantverk som refererar till Kalevala är tatueringskonsten. Det är populärt att tatueringarna är Kalevala-influerade mytologiska bilder eller referenser till personer i Kalevala och att till exempel skapa en tatuering som föreställer Gallen-Kallelas Kalevala-målning, såsom den ikoniska stölden av Sampo, som täcker hela ryggen. Även olika smycken är i stor utsträckning och mångsidigt inspirerade av teman ur Kalevala, de kändaste smyckena är Kalevala Koru oy.

Kalevala syns i vår vardag på många olika sätt, även om vi nödvändigtvis inte märker det. Många gatunamn och företagsnamn är bekanta från Kalevala, som Sampogatan och försäkringsbolaget Ilmarinen. Även platser och skolor har fått sina namn efter Kalevala, till exempel en stadsdel i Esbo heter Tapiola och Helsingfors Steinerskola heter Elias-skolan. Bland barnnamn fortsätter Aino att vara en favorit. När vi på talspråk säger att något är ”episkt” menar vi att något är särskilt intressant.